Ny studie: Så många följde råden från 1177
77 procent av dem som ringer 1177 följer sjuksköterskans råd. Det visar en nyligen publicerad forskningsstudie som bygger på data från region Jönköping. Allra bäst följs råden när det gäller små barn.
Den nationella telefonrådgivningen för sjukvårdsupplysning har funnits i Sverige i snart 20 år. Syftet när den infördes var att ge god vård i rätt tid. En förväntad effekt var att avlasta vården från besök som inte var nödvändiga. Men hittills har det saknats observationsstudier om förändrade beteenden bland vårdsökande före och efter att tjänsten infördes.
Amanda Sundberg har jobbat med statistik och datauppföljning på uppdrag av 1177 hos sin arbetsgivare Inera, där hon är omvärlds- och marknadsanalytiker.
– Många undrar vilka effekter 1177 haft på sjukvårdssystemet som helhet. Är det värt investeringen? Är det ett bra sätt att organisera vården på? Men vi har saknat underlag för att besvara sådana frågor.
Möjliggjorde trendbrott
Hon sökte därför en masterutbildning i folkhälsovetenskap med inriktning mot hälsoekonomi, policy och management vid Karolinska Institutet. I sin masteruppsats studerade hon data från region Jönköping under åren 2012-2015, perioden före och efter att 1177 startats där.
– Jag var nyfiken på skiftet. Kunde man se en trend?
Hon konstaterade att den totala vårdanvändningen inte förändrades efter att telefonrådgivningen öppnade i regionen. Däremot kunde hon se en minskad ökning av besök inom specialiserad vård och en viss ökning i primärvården.
– Studien kan inte belägga att 1177 ligger bakom det skiftet, men resultaten stöder hypotesen om att ett sådant skifte möjliggjordes.
Råd till barn följs mest
I undersökningar där patienter själva bedömer i vilken utsträckning de följt råden från 1177 uppger 90 procent att de gjort det. När Amanda Sundberg jämförde hur många som verkligen registrerats för besök inom det tidsintervall de blivit rekommenderade av sjuksköterskan på 1177 är andelen lägre, 77 procent. Mest följsam var gruppen barn noll till nio år, där 90 procent som fått rådet att ”avvakta” inte sökte vård efter samtalet. Av kvinnor mellan 20 och 39 år som uppmanades att söka vård inom 24 timmar var det bara 66 procent som sedan gjorde det.
Totalt var det endast 5 procent av alla vårdbesök som föregåtts av ett samtal till 1177.
– Om man tycker att det här är effektivt så kan det vara värdefullt att nå ut till nya grupper så att fler känner till tjänsten. Studier i England har visat att det mestadels är högutbildade som använder sjukvårdsupplysningen. Personer med låg utbildning och utländsk bakgrund är underrepresenterade, precis som när det gäller vaccination. Förmodligen handlar det i båda fallen om information och att få de här gruppernas förtroende, säger Amanda Sundberg.
Viktig avlastning för akuten
Nu har studien publicerats som en artikel i tidskriften BMJ Open, och även undertecknats av forskarna Korinna Karampampa, Anna-Carin Wahlberg och Niklas Zethraeus.
Vad kan en sjuksköterska som jobbar med telefonrådgivning dra för lärdom av resultaten?
– Att en hög andel följer råden och att 1177 fyller en viktig funktion i sjukvårdssystemet. Om möjligheten att ringa 1177 inte hade funnits i Jönköping vid den här tiden så hade patienterna förmodligen sökt till akuten, vilket hade belastat de mottagningarna, säger Amanda Sundberg.